Hon..

Du pratar som om de du säger kan både vara en sanning eller tvärtom. Jag är en människa som alltid tar de säkra före de osäkra i sånna här tillfellen och där finns de både nack och fördelar, fördelen är att jag inte blir så insatt som jag kanske skulle vara om jag la ner min själ att förstå mig på dig men nackdelen skulle nog vara att jag lämna bort något som faktiskt blir försent och rätta till.

Vi lever helt olika liv men ändå är vi så lika.

En människa som jag igentligen inte känner levde jag för, ditt psyke,din smästa,ditt skratt,hon var jag. du fråga mig hur jag kunde se igenom dig, där har du svaret.

Jag kunde alrig sätta dig på en känslosam kategori men de va ändå något fint och de va de som gjorde de så speciellt.

Hon prata i gåter och jag sa ingenting alls, men de är hon och de här är jag som blev ett förståligt slut.