Tycka om.

Jag kanske tänker för mycket, men jag är förvirrad. tycka om ska vara något fint, men för mig är de något som gör så ont, vet inte om de handlar om rädsla.

just nu borde jag inte tänka på de här alls men de går inte att undvika.

kan vara för att du förvåna mig riktig elr att jag kanske fakriskt har sett dig men inte vågat inse de för mig sjlv och när man får bekräftelse från andra sidan kommer de tankar som man inte vågat släppa in innan, men ord är trots allt bara ord. och alla människor ser anorlunda på orden.